Ibland är det svårt att vara en fast man är två. Jag vill helst vara tre. Jag, baileys och du. Jag vill inte behöva räkna in en fjärde, en fjärde som egentligen gör du och den till två. Tre är det magiska numret. Inte fyra och inte två, utan tre. Tillsammans skulle vi vara ABS, lika säkra som bromsarna. ABSK däremot blir något helt annat. Det är inte säkert och inte vackert någonstans. Men det osäkraste av allt är när ni blir två, AK. Ett vapen, lika ostabilt som ett vapen blir ni ihop. Ni två...

Kan någon säga mig varför det ska vara så jädrarens svårt att göra det rätta jämt? Blir riktigt förbannad snart! Varför förlorar alltid hjärnan över hjärtat i deras diskussioner? Hjärnan är ju smartare än hjärtat och borde på så sätt kunna lista ut ett sätt att manipulera ut hjärtat att tycka som hjärnan. Ska fan skälla ut hjärnan nästa gång hjärtat tar beslut. Inte hjärtat för hjärtat är bara för osmart för att förstå sitt eget bästa! Medan hjärnan bara jävlas eller? Vettifan om jag gillar min hjärna längre! Någon som vill byta? Den är bra på andra saker vill jag lova! Dock inte att vinna över hjärtat så om ni behöver lite mindre hjärna i era liv och mer hjärta så är min hjärna ett bra val för er!

Nattsvammel från min sida som vanligt.
Men ibland vill man bara vara 3.
En bild säger mer än tusen ord men även här behövs bara tre.
Saknad, kärlek, frustration